Kvinnodagen 8 mars

Ett personligt upprop för feminism. Den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist redan som fjortonåring. Hon struntar i omgivningens nedlåtande attityd och gör ordet till sitt. Chimamanda vill att vi ska sträva efter en rättvisare värld och därför måste vi uppfostra våra barn annorlunda.

Författaren beskriver kvinnans situation ur olika aspekter och hur det blivit som det är. Om kvinnans olika roller, utveckling, om fakta och myter samt om hur det känns att vara kvinna. Oavkortad utgåva för första gången på svenska.

På väg till Teneriffa läser 30-åriga Sara Erica Jongs "Rädd att flyga" och önskar att det var 1975 istället för 2005. Lurad av kärleksmyten och sliten av familjelivet längtar Sara mest efter en hel natts sömn. Hur ska vi kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med dem vi älskar?

Isadora Wing är rädd för att flyga. Med början på flyget till en psykoanalytikerkongress i Wien, startar en process som slutar med att flygskräcken är borta. En ingrediens är det knapplösa knullet. Utgavs på svenska första gången 1975.

Berättelsen om Emma Bovarys äktenskap, upprepade otrohet, romanläsning, romantiska drömmar och slutliga tragedi i ny översättning.

Den könspolitiska dimension som kännetecknat 1970-talets litteratur började snart kritiseras. Professor Ebba Witt-Brattström visar att decenniet var både livaktigt och litterärt innovativt. En tematiskt upplagd litteraturhistoria som vill övertyga om att sjuttiotalets feminism var banbrytande för litteraturen.

Professor Yvonne Hirdmans självbiografi. En historia med egot i centrum, men också världen som egot bor i, påverkas av och slåss mot. Ett Sverige från 1940-tal till 1990-tal.

Utifrån Rosa Luxemburgs liv som politisk aktivist och människa resonerar Björk kring ideologi, feminism och kärlek, pengar och påverkan. Luxemburg (1871-1919) var i hela sitt vuxna liv engagerad i den socialistiska kampen. Genom att skildra henne blickar Björk bakåt och kopplar samtidigt sina slutsatser till oss människor av idag, en tid då kapitalismen enligt Björk håller oss i ett järngrepp som i förvånansvärt liten utsträckning ifrågasätts.

Karin "Kakan" Hermansson är konstnär, feminist och programledare. Hon kallar sig själv för radikal feminist. Här berättar hon om sin uppväxt, om sin mamma, pappa och syster, om hur det är att vara lesbisk och feminist, om hur det känns att vara hatad, om varför ingen tar sexism på allvar och om sådant som borde vara självklart men inte är det.

En samling av Hanna Hellquists krönikor som hon skriver för Dagens Nyheter. Hon berättar om sin hemstad Karlstad, bland annat om Blue Moon bar. Man gråter utanför Blue Moon bar, spelar bort sina pengar och dricker dåligt öl.

Presentation av 29 betydelsefulla kvinnliga föregångare och banbrytare, hjältar och ikoner från A till Ö. Det är kvinnor som bidragit och gjort avtryck inom bl.a. litteraturen, musiken, politiken och vetenskapen. Här finns kända namn som Astrid Lindgren, Robyn och Rosa Taikon, men också mindre kända som innovatören Solgun Drevik.

Enligt Laurie Penny projicerar en hel kultur sina förväntningar, moralneuroser och förbjudna lustar på unga kvinnor. Hon tycker att det är dags för en ny, modigare och mer radikal feminism. Analys av den moderna feminismen och klasspolitiken och de egna erfarenheterna av att formas till kvinna.

En essäsamling med texter om kön, politik, etnicitet och sex. Roxane Gay skriver om allt från Alfapet och fat camps till varför man gillar hiphop fast man vet att texterna är sexistiska. Alltihop utgår från hennes egen definition av feminism: bad feminism - för den som kanske inte är perfekt, men som ändå vill kalla sig feminist.

Ibland framförs åsikten att kvinnor ska sluta vara duktiga och sänka kraven på sig själva. Men flit, strävsamhet och höga förväntningar möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in. Med utgångspunkt i sitt eget liv visar Birgitta Ohlsson att duktighet och höga prestationskrav inte behöver vara en börda. Det kan lika gärna ge kraft och frihet, vara ett maktmedel och ett redskap på vägen mot ett mer jämställt samhälle.